Hej!
Jag är Aschlop, som du känner igen mig.
Nu när du läst en bok som handlar om mitt liv och det jag varit med om, nu vet du hur jag och mina närmsta vänner, familj och släkt har det och känner oss.
Vi bor olika du och jag.
Du och många fler har ett hem med familj, värme, vatten, mm. Men många som jag har inte allt ni har. Ni fick ju höra hur vi hade det med maten, det var ju svårt att skaffa oss mat och ibland åt vi inget. Den svenska familjen som hjälpte mig talade om för mig att ni i Sverige hade det väldigt bra med demokratin.
Men här på ranchen är det också roligt. Här bor ju massa familjer med barn som jag brukar vara med.
Jag tror att du och dina vänner har lärt er att alla inte har det lika bra som ni, många har förlorat sin familj och tar nu hand om sig själv på egen hand. Många barn och vuxna har inte råd med många saker att köpa som t.ex. kläder, mat eller leksaker. Om ni nu ska handla och inte får de ni vill, vill jag att ni ska tänka att många vill saker men inte har råd med det.
Ni fick ju höra om min kusin Pascual som dog. Det var väldigt hemskt att se många döda framför näsan på en. Vi fick genast en känsla att de var i närheten och därför flyttade vi från stad till stad.
Och när Mateo försvann, kände jag mig väldigt ledsen. Jag hade ju vuxit upp med honom och vi var med varann väldigt mycket, men sen en dag att han bara försvann var det som att en del i mitt hjärta förstördes. Jag önskar att ni fortsätter att ha det lika bra i fortsättningen och att vårt land blir som ert!!
Mvh Aschlop!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar