-Straffa flokets mördare! Straffa folkets mördare!
Alla skrek, Aschlop också men så körde en bil in bland folkmassan. Det gick så snabbt, människor blev överkörda eller ihjäl trängda och så vevades bilrutan ner på passargerar platserna och börja sjuta. Aschlop hoppade bakom en parkerad bil.
Hon hörde skriken, dom hade hon redan hört i San Fransico. Skriken, smällarna och gråten blandades samman och minnes bilder for igenom hennes huvud.
Hon reste sig upp för att se. Hon blickade ut över havet av människor, mördandet och allt det hämmska, hon hörde ett skott och hon föll ihop.
Mateo stod där han hade sätt henne, lyft handen för att visa att han var där och blivit sjuten i ryggen. En röd fläck hade växt på hans mage och han trillade ihop.
-Nej...ne...Synen smalnade för ögonen på Aschlop och hon svimmade.
När hon vaknade igen såg Maria.
-Angelina! Tack att du lever! Kom så går vi hem, vi måste skynda oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar